måndag, mars 19, 2007

De mystiska männen

En morgon när jag som vanligt kom med tidningarna till ett hyreshus så kom det ut en hel rad med män.
Jag blev förvånad, en eller två personer är normalt,men det var 5 eller 6 stycken på en gång.
Några dar senare testade jag att prata med en av dem.
” Kallt i natt ” sa jag.
Han log och mumlade nåt på ett främmande språk.
Då började min hjärna arbeta…..
Ända sen jag var liten och läste Kittyböcker
( ja ok, jag läser dem fortfarande ,men alltså när jag var 7 år och nyligen hade börjat läsa dem )
så har jag drömt om att få upptäcka ett mysterium, lägga ledtråd till nästa ledtråd,
och så småningom komma fram till gåtans lösning.
Och nu hade jag ett alldeles eget mysterium på mitt distrikt !

Vilket land kom de ifrån ?
Bodde alla i samma lägenhet ?
Varför var de här ?
Hur såg det ut i staden de kom ifrån ?
Var det en grå tråkig förort med betonghus ,som i filmen Lilja 4-ever,eller var det en liten mysig by på landet
där rara tanter sitter och stickar och skvallrar utanför sina vita hus ?

Ungefär en vecka senare ,en lördag, såg jag på ett annat ställe i Holmsund, en firmabil från Tjeckien.
Jag var så trött då att min förvirrade hjärna bara tänkte ” Vad gör den här? ”
Först 2 dar senare på måndan då jag återigen såg de mystiska männen, som blev upphämtade av en firmabil ( !!)
då kopplade jag.
Det var deras firmabil,alltså var de från Tjeckien, gåta nummer ett löst.
Min hjärna lämnade genast kroppen och vandrade omkring på en mysig liten smal väg i en tjeckisk by.
Jag har delat tidningarna så många åt att jag inte behöver tänka på vad jag gör, jag brukar lyssna på musik eller
kassettböcker när jag jobbar,eller så tänker jag på en massa saker, planerar dagen, tänker på scrapsidor jag ska göra osv.
Men de närmaste dagarna, eller rättare sagt nätterna, så tänkte jag bara på hur det kunde se ut där de kom ifrån.
Jag vandrade i den lilla byn (där det naturligtvis redan var vår ) och njöt av miljön och log åt alla rara tanter.
Något säger mig att abonnenter såg från sina köksfönster hur jag cyklade omkring i mörkret med en leende på läpparna.

Jag lärde mig snabbt vilken tid de for på jobbet, jag kunde nämligen känna på lukten i trapphuset om de åkt eller inte.
När de har farit så luktar det en blandning mellan cigarettrök och rakvatten.
Plus att tittar man uppåt (vilket jag inte gjorde till en början) så syns det att en av lägenheterna i hyreshuset har inga gardiner.
Inga tavlor eller annat, bara tomt och trist i lägenheten.
Hade jag varit en gammal dam hade jag nog farit dit med gardiner åt dem,det såg så tomt ut.
Det brukar lysa hos dem ungefär en timme innan de far.
En dag när de farit och jag kom dit så tassade jag en våning upp,fast jag inte hade nåt ärende,bara för att kolla vad det stod på
dörren. Alla i det huset har namnskyltar utskrivna på dymo,men på den dörren stod det bara namn med plastbokstäver som förr.
Ett vanligt svenskt efternamn .

Så började jag undra varför inte företagets namn ,eller namnet på en av dem stod på dörren.
Var de svartjobbare ? Visste husägaren ens om att de bodde där ?
Var de hans svartjobbare ??
En söndag på väg till kyrkan så körde jag om en minibuss från Tjeckien …
Hutní montáže , stod det på den.
Jag blev så ivrig, jag längtade hem för att få söka på internet efter mer information.
Samtidigt undrade jag om de kan ryska,om de förstod texten på min ryska dekal på bilen ” Lada är bäst ingen protest”.

På väg hem såg jag att två till av deras firmabilar var parkerade vid vandrarhemmet.
De är alltså ett större antal sammanlagt.
Senare den dan sökte jag på Google,och hittade fram att företaget grundades redan 1953, hemsidan såg proffsig ut,
man kunde även få texten på engelska om, man ville.
Alltså inga svartjobbare, jag hade trott att det var ett litet familjeföretag eller så.
Ytterligare några veckor senare berättade min mor att en bilolycka hänt i Obbola .
Det är förorten där hon bor,5 km härifrån.
” Hoppas det inte är utlänningarna då ” sa hon.
Va ,vilka utlänningar ???
” De som jobbar på fabriken, jag möter dem varje morgon när de kommer i minibuss.
Mina mystiska män !!! Jobbar de på fabriken ??
(Så fick jag ju förklara alltihop för henne,hon hade ju ingen aning om vad jag svamlade om)
” Ja Stig tror de är polacker eller ryssar,de har jobbat där sen i höstas med att installera den nya pannan.
De har ordentlig utbildning,det var visst ingen i Sverige som var nog duktig att göra jobbet.
Det är nåt enormt stort som de jobbar med, bara hissen för att frakta upp delar är 38 meter lång! ”

Minsann, så mysteriet blev löst,nu vet jag vad de jobbar med,och var de kommer ifrån.
(och det var inte de som varit iblandade i olyckan)
Jag tyckte att jag hade kunnat berätta för henne tidigare,då hade jag fått lösningen på nolltid,men hon tyckte
att det var ju tur att jag inte gjorde det,så jag fick ha nåt spännande att tänka på.
Men allt är inte löst än, i lördags träffade jag på dem igen,de jobbar alltså lördagar också.
Då testade jag återigen att prata med en av dem, på ryska den här gången.
” Doboroje utra” sa jag ( god morgon)
Han svarade nåt jag inte förstod,sen sa han ” Polski,from Polen”
Jag blev ju så förvånad, jag var ju säker att de var från Tjeckien.
Det enda jag fick ut mig var ” jaha, okej ”
Så nu undrar jag ju igen, varför ett tjeckiskt företag anställer polacker,och vem kör bilarna som ju är från Tjeckien.
Är det tjecker eller polacker tro ?
Mitt mysterium tar visst inte slut helt,och när de sen åker hem till sitt land igen kommer det att kännas lite tomt.
Jag är så glad över mitt spännande äventyr, fast egentligen ingenting har hänt !

8 kommentarer:

Anonym sa...

Haha :) Kul mysterium

Anonym sa...

Vad kul att få läsa om ditt mysterium!

Casa Ottman sa...

Kul mysterium och spännande läsning.
Tycker att du skriver så mysigt i din blogg. Kan inte låta bli att gå in o läsa emellanåt. Skriv på då du glädjer mig med dina anektdoter. Undras om de är polacker?
/Helena

Zarah sa...

Vilket häftigt mysterium!
Samara - deckardrottningen kan bli ditt nya namn - för detta var ju helkul! :D

Anonym sa...

Jösses vad spännande!! Jag ser fram emot fortsättningen :-)

Anonym sa...

Men sedan då Anna...vill ju läsa fler inlägg i din blogg...

Anonym sa...

Kul att läsa dina berättelser! Bra!!
Vi ses i hörnan:-)

Anna Eleonor sa...

Hej hopp!
Det var spännande. O vad tuff du är som vågar tilltala dem på ryska av alla språk!
O så måste jag säga att du har en väldigt snygg blogg. :)